Misstron för pensionsbranschen drabbar spararna

Svenskarnas förtroende för pensions- och försäkringsrådgivare är lägre än på länge. Allra-skandalen och personliga "skräckhistorier", tillsammans med osäkerhet om vart man ska vända sig, medför risken att folk helt tappar engagemanget för sin pension.

Enligt en studie som PTK har låtit undersökningsföretaget Novus göra har var tredje privatanställd tjänsteman fått en mer negativ bild av privata pensions- och försäkringsrådgivare under det senaste året. Detta är ett problem, inte minst för spararna själva.

– Det ligger i spararnas intresse att hålla koll på sina pengar. Och många behöver hjälp för att orka ta tag i det. Samtidigt är det svårt när man inte vet vem man kan lita på, säger Anders Ångbäck, pensionsrådgivare på PTK.

3 skäl till att folk misstror pensionsmarknaden

  1. Allraskandalen och liknande fall skadar förtroendet för alla aktörer
    Nära sex av tio privatanställda tjänstemän har fått lägre förtroende för pensionsbranschen utifrån det de har läst eller hört om Allra. Folk undrar givetvis om det inte förekommer liknande problem hos fler aktörer.
  2. Det är de negativa fallen som lyfts i media
    Precis som för nyheter i allmänhet så är det sällan positiva historier som lyfts när det gäller pensionsfrågor. Detta påverkar förstås folks attityder och känslor inför både pensionssystemet och aktörerna.
  3. Många har svårt att förstå pensionsfrågorna
    Nästan hälften av tjänstemännen tycker att det är svårt att förstå frågor som rör deras pension. Tittar man på hela befolkningen lär siffran vara ännu högre. Om man inte känner att man har grepp om något är det svårt att ställa kritiska frågor och fatta välgrundade beslut.

Så vad kan branschen göra?

Det är ett klurigt läge för pensionsinformatörer och rådgivare; även för oss som verkligen vill spararnas bästa och inte själva har några vinstintressen. Att säga "Vi är schyssta och hjälper dig att trygga ekonomin" är ofta kontraproduktivt: hur ska någon kunna lita på det? Det som återstår är förstås rena fakta: att skippa värdeorden och vara transparenta med hur vi arbetar och hur vi är finansierade. För som de flesta vet är goda råd sällan gratis.

Till exempel:
Rådgivningstjänst.se kostar naturligtvis pengar att driva, även om den är gratis för användaren. Men pengarna kommer inte från företag som säljer försäkringar eller liknande, och vi får ingen provision. Varje år får Svenskt Näringsliv och PTK medel för att informera om ITP; en del av de pengarna används för att driva rådgivningstjänsten.

Rådgivningstjänst.se finansieras alltså genom samma aktörer som förhandlar fram tjänstepensionen som en del av ditt kollektivavtal. Vi vill förstås att du som omfattas av avtalet ska få ut så mycket som möjligt av det – det är ju för din skull vi finns.